Igår kväll såg jag fina fina Markus Krunegård med Elina, Madde, Frida och Emma på Musikens makt. Jag har lyssnat på honom rätt så länge och missade honom när han var på Minus 30 för ett tag sedan, så därför kändes det extra underbart att få se honom. Det var så otroligt bra, hela allt liksom, hans slängiga lugg, hans tornedalsprat, hans ryckiga rörelser, allt, och jag kunde inte sluta le för att jag var så glad. Han är nästan lika fin och bra som Håkan, men bara nästan.Tidigare under kvällen såg vi också Mattias Alkbergs Begravning och Little Marbles, som var rätt så magnifika dem med, men Markus slog allt och alla.