Förra veckan någon gång så läste jag ut boken Darling River av Sara Stridsberg. Jag hade jättehöga förväntningar på den, då jag hört så mycket bra om den. Men ärligt talat så blev jag lite besviken, även om boken är läsvärd. Handlingarna är ganska röriga och svåra att hålla isär, och stundtals är boken rätt seg att läsa. Men något som fascinerade mig är Sara Stridsbergs sätt att använda språket. Språket är väldigt poetiskt och hon lyckas få de mest absurda och obehagliga saker att låta som någonting vackert. 

 

Många säger dock att hennes andra bok, Drömfakulteten är mycket bättre, så jag tänker ge henne en chans till!