Tre boktips

 
Jag har läst tre bra böcker på sistone, och alla tre är sådana där böcker som det är omöjligt att lägga ifrån sig när en väl har börjat läsa. Jag har legat vaken alldeles för länge på nätterna bara för att läsa ut dem. Inte för att de är sådär magiskt bra, eller ja Frukost på Tiffany's är ganska så magisk, men mest för att det är sådana där böcker en kommer in i direkt och de har så stor igenkänningsfaktor att en bara fortsätter läsa tills den plötsligt tar slut.
 
Vi måste sluta ses på det här sättet av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck

Hanna går sista året på gymnasiet och drömmer om att flytta någonstans, helst Paris. Jens är 24, nyseparerad och tänker att en sovmorgon då och då skulle vara världens bästa grej. Första gången de ses börjar de nästan bråka vid en bardisk, andra gången de ses slår de följe med varandra hem, och tredje gången de ses är i Hannas klassrum. Boken växlar mellan att beskriva händelserna ur Hannas perspektiv och ur Jens perspektiv, och även om det inte är en direkt "djup" bok så är den väldigt välskriven! 
 
Frukost på Tiffany's av Truman Capote

Jag har inte sett filmen som är baserad på boken, men känner att jag verkligen måste göra det nu! New York,fyrtiotal. Boken är skriven ur den anonyme huvudpersonens perspektiv, om hans vänskap med Holly Golightly som bor i samma hyreshus på manhattan. Den anonyme berättaren är helt förundrad över Holly som inte verkar bry sig alls om vad andra tycker om henne. Hon tar hem olika män varje kväll och låter ingen bestämma över henne. Läs den! Inte bara för att det är en klassiker, utan för att historien är jättevackert skriven, och Hollys personlighet är helt underbar och lite tragisk på samma gång.
 
Allt jag säger är sant av Lisa Bjärbo

Alicia är sexton år, hon har mörkt hår i frisyrer en inte trodde fanns och är enligt henne själv, i det närmaste elektrisk. Hon tycker skolan är det mest onödiga och tråkiga som finns, och hoppar därför av, för varför ska man göra något som ändå känns åt helvete? Hon börjar jobba på ett café, tampas med att inte förlora sin bästa vän, och möter en person med lockigt hår och mörka ögon, som har mjölk i kaffet precis som hennes mormor. En skulle kunna säga att boken har två pararella handlingar, dels om vad Alicia bestämmer sig för att göra när hon hoppat av skolan, och dels relationen mellan henne och hennes mormor. Beskrivningen av deras relation gör nästan ont i en på grund av att den är så fin. Språket är egentligen relativt enkelt, men variationen mellan korta och längre meningar gör det mer nyanserat.

Kommentarer

Kommentera inlägget hä:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Din epost: (publiceras ej)

Ifall du har en blogg:

Plats för fina skriverier:

Trackback
RSS 2.0