Jag gick i fina affärer, och fyndade den här, helt perfekta tröjan på Beyond Retro en dag. Samma eftermiddag fikade jag med Max, en av mina bästa personer.

Min frukost en morgon, med utsikt över halva staden, min fasters lägenhet är så fin så man kan dö.

Annars så promenerade jag längs söders gator, hälsade på farmor och farfar, njöt av vädret, förälskade mig i vackra okända unga män, köpte en fin anteckningsbok att förvara ord jag inte vågar skriva här i. I måndags var jag på fotografiska museét också, och såg en utställning av David LaChapelle som var helt magisk. Älskade budskapen och bilderna otroligt mycket, och blev så himla inspirerad. efteråt ville jag mest sätta mig på ett café och skriva ned en massa djupa funderingar och analyser om bilderna. utanför Fotografiska så mötte jag bästa Denise och Jonathan också!

Samma eftermiddag fikade jag godaste semlan på Sturekatten. Så otroligt vackert café. Jag stannade tills tisdagseftermiddagen, så då åkte jag ut till arlanda och min telefon dog och planet var försenat och jag hade lyckats packa ner min bok i min större väska, så hade jättetråkigt i några timmar, tills jag äntligen var hemma.

 

Resten av lovet tänker jag spendera med fina vänner, fikor, skratt och tyvärr en del pluggande.

 

 

När andra runt omkring mig pratar om att de önskar att tiden gick snabbare, att det var vi som tog studenten i år, att det var vi som skulle skicka in ansökningar till olika universitet så känner jag mest bara, nej.  Vilket är underligt i sig, eftersom att det var jag som för någon månad sedan sade samma sak.

Men just nu känns allting bara så bra, som att allt äntligen äntligen fallit på plats och jag vill bara stanna kvar i den känslan så länge som möjligt. Kanske har det med februarisolens dansande strålar att göra.

Dagarna och veckorna bara snurrar på, med sovmorgonsfrukostar, skratt med mina bästa personer, nya bekantskaper, måndagskonserter, halkiga promenader och fikor.

 

Och på fredag åker jag till stockholm och mitt älskade södermalm.

Jag vet att det har varit tyst här alldeles för länge. Men där ett tag blev det bara för mycket, ingenting stämde och allt kändes bara knäppt och fel och jag hittade ingen inspiration till att skriva om någonting. Men nu, när februarisolen lyser in genom mitt fönster om morgnarna så känns allt möjligt igen, och hela jag bubblar av energi och vill inte vara still en sekund.

 

För sisådär två veckor sedan så hade vår klass besök av isländska och finska utbytesstudenter i en vecka. Det var verkligen hur roligt som helst, och vi gjorde allt från att åka pulka i snöstormen till att sitta och prata om allt mellan himmel och jord i ett badkar mitt i natten. Den sjuttonde april åker vi till Island, och jag är så pepp så jag kan dö.

 

En dag när vi visade staden för utbytesstudenterna så  upptäckte jag ett fint hus, som jag har gått förbi miljontals gånger tidigare, men aldrig lagt märke till.

 

Och sista kvällen med utbytesstudenterna så såg jag ut lite såhär, i omsydd sammetsmagtröja och min favoritkjol.