Om att skriva.

Jag har alltid Word uppe på datorn. Jag har alltid min svarta anteckingsbok någonstans i kaoset av saker i min tygpåse. Så att jag är beredd de få gånger det händer. De få gånger jag plötsligt hittar en vettig tanke i virrvarret innanför mitt skallben. Och då måste jag skynda mig. Jag får inte distrahera mig, inte börja lyssna för mycket på låten jag har i gång i spotify. Inte släppa tanken. Då försvinner det där lilla fröet till en idé och dokumentet eller sidan framför mig förblir tomt, en gång till.

 

Jag älskar att skriva. Jag behöver skrivandet för att funka. För att få utlopp för saker. Men oftast tar det slut efter bara några enstaka rader. Det är helt omöjligt att fortsätta. Och peppen övergår i ångest över att det verkligen inte går att fortsätta. I huvudet hör jag pappas röst säga ” Du kan ju aldrig slutföra saker” om och om igen, fastän det då oftast handlar om kläder jag glömmer här och där, disk som jag glömmer skölja ur eller saker jag missar att lägga tillbaka där de hör hemma.

 

Men jag vill ju. Jag vill så mycket. 

 

 PS. Du anonyme person (eller ja, för mig är du inte ett dugg anonym, jag vet exakt vem du är) som i tiotalet kommentarer tyckt att jag aldrig borde skriva ett ord igen; Jag kommer aldrig sluta. Jag gör det för mig själv, ingen annan. 


Kommentarer
Postat av: denise

<33333

2014-02-09 @ 10:44:24
Postat av: Saga

Jag är på din sida, sluta inte skriva. För mig behövs skrivandet för att kunna andas, gissar att det är likadant för dig.

X

2014-02-09 @ 11:52:43
URL: http://weddingmasacre.tumblr.com
Postat av: Jennie

Sluta aldrig att skriva!

2014-02-09 @ 21:26:28
URL: http://ineedyoutoneedmeback.devote.se
Postat av: Fanny

Att skriva är så jäkla befriande och så sluta aldrig vara fri!

2014-02-10 @ 19:01:19

Kommentera inlägget hä:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Din epost: (publiceras ej)

Ifall du har en blogg:

Plats för fina skriverier:

Trackback
RSS 2.0