Första dagen på mitt livs sista sportlov, och jag äter avokadomackor i sängen till frukost, åker till stan och lånar prosalyrik ( älskar det ordet) på biblioteket, gör ärenden på banken och känner mig jätteliten och får höra av TVÅ personer att jag pratar stockholmska när jag försöker vara artig. Personen bakom disken pratar på om fonder och risker och räntor och siffror snurrar i mitt huvud och jag går därifrån mindre klok än innan. Längs trottoaren på väg till Röda Korset så möter jag någon jag inte sett sedan förra nyåret, och på Röda Korset har de forftfarande rea fast inte på kaffekoppar men såklart är det just en sån jag blir kär i. Så den får följa med hem ändå. Bakom mig på bussen hem så sitter två fransmän, så jag stänger av min musik bara för att få lyssna och se vad jag förstår och drömmer lite om Frankrike.Hemma läser jag Välkommen till den här världen och längtar till Sandra Beijers bok släpps för de fem första sidorna är helt fantastiska.