Torsdag i Rom
Carro och Maria
Så blev det torsdag, och vi samlades som vanligt tidigt vid en av broarna över Tibern. Fast just den här morgonen var lärarna sena så vi fick vänta i kanske en halvtimme.
Under tiden vi väntade på våra lärare så passade jag, Elin och Elin på att gå ned under bron och se hur det såg ut, och sen passade jag också på att smygfota förbipasserande folk på bron.
Vi passerade sen en fruktmarknad.
Och de märkliga fontänerna på Piazza Navona! Vi skulle till Piazza di popolo, där det finns en kyrka med tre målningar av Caravaggio som vi tittade på. Dock rådde det fotoförbud (som jag inte kände för att bryta en gång till) och även talförbud där inne. Sen åt jag världens godaste potatispizza till lunch!!! Det låter inte gott alls, men var helt sjukt gott. Och efter lunchen åt vi asgod glass också! Åt glass cirka varje dag pga är ett måste i Italien ju.
Och så gick vi vidare, till Fontana di Trevi, där Elin kastade i en peng, som en bör göra. Efter Fontana di Trevi följde jag, Elin och Maria våra lärare till Quirnalen för att titta på en Frida Kahlo utställning! Det var kanske bland det bästa med hela veckan, älskar Frida Kahlo så mycket, hennes konst är helt fantastisk.
Sen tog torsdagen slut. Eller jag fotade inget mer i alla fall. På kvällen följde vi med lärarna och åt på en restaurang ( Vi var med lärarna i princip hela tiden pga de är så bäst och roliga att vara med), där en av servitörerna tittade så mycket mot mig att han höll på att tappa ett glas eller två i golvet när han stod och torkade dem.
Söndagen i Äänekoski.
Söndagsmorgonen i Äänekoski började med största frukosten hos Ninni, den inkluderade allt från müsli till fikabröd. Vid två tiden for vi iväg ut i skogen hela projektgruppen plus lärarna, för att ta bilder till våra projektarbeten.
Madde.
Fina vänner.
Efter skogspromenaden så for vi vidare mot en kursgård där vi skulle äta och bada bastu. På vägen dit stannade vi vid en otroligt vacker kyrka och Viktor ville inte vara med på bild.
Efter bastubad och årets första riktiga dopp ( årets sista också för den delen) så begav vi oss hem till Matti där hans mamma hade förberett massvis med mat och försökte se till så att alla hade det så bra som möjligt och att alla åt, hon är nog en av de genomsnällaste personerna jag vet, på riktigt.
Det var det mesta från söndagen i Äänekoski, och även om det bara är tre dagar sedan jag såg alla senast så saknar jag dem så otroligt mycket.
Fredagen och Lördagen i Äänekoski
I torsdags morse svängde vår minibuss ut från skolans parkering med målet inställt på Äänekoski i mitten av Finland. Jag har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv, och så här i efterhand så har det nog varit de bästa 6 dagarna någonsin.
Lite såhär såg det ut i Äänekoski, de två pelarna är från pappersfabriken och älven rinner förbi hela staden.
Några från Nordplus gruppen på väg hem från skolan på fredagen, Onni, Matti, Andri, Victor och Pinja.
Min värd Emmi, som jag saknar så otroligt mycket just nu! Efter att ha promenerat hem och bytt kläder så gick vi tillbaka in till staden för att äta gigantiska pizzor och hyra film. Filmen såg vi hemma hos mig och Emmi med Elsa, Ninni, Matti, Andri, Ida, Pinja, Onni och Viktor.
I lördags åkte vi till den större staden Jyväskylä för att shoppa och umgås allihopa. Här är Fina fina Madde och Ninni.
Madde, Ninni, Elsa och Ida.
Anu från Finland och Andri från Island.
Staden var i kanske samma storlek som Luleå fast med fler affärer. Jag fyndade en tröja med finaste kragen och en inkamönstrad halsduk på HM och en vinröd spetströja från Lindex som jag tänkte visa senare.
Fina fina Emmi!
Ninni, Matti och Pinja
På kvällen for vi hem till en av de finska killarna, Valtteri, där nästan alla var. Alltid när man kommer hem till någon i Finland så bjuds man på mängder och mängder av mat, det finns ingen risk för att man ska behöva svälta, det är snarare en omöjlighet.
Matti.
Valtteri.
Ida och Elsa.
Thung, den roligaste människan jag känner numera.
En del badade bastu, andra pratade, spelade spel, lyssnade på musik och hade bara allmänt roligt, det var nog den bästa kvällen under hela resan. Senare åkte jag Emmi, Ida, Pinja, Madde och Anu till NInni och Elsa för att sova över, vilket var hur mysigt som helst!
Någon annanstans
Från New York i Juni
Det slog mig för någon dag sedan att jag inte har visat någonting från min USA resa i juni, absolut ingenting. Så därför håller jag på att förbereda några smått gigantiska bildbomber därifrån, så snart snart får ni se hur det såg ut!
Stockholm, Stockholm.
Lite såhär ser det ut i farmor och farfars bibliotek där jag sover nu när jag är här. Det är ett av mina favoritrum, med böcker från golv till tak, finaste läsfåtöljen och stiliga randiga tapeter, jag skulle helst vilja ta med mig hela rummet hem. I morgon går jag omkring inne i staden och gör slut på mina pengar, mest troligt på klänningar och sånt.
Förresten så ville jag bara säga att det är kul att så många nya har hittat hit de senaste dagarna, jag tror det mest av allt är fina Amandas förtjänst.
Går runt på Luleås gator igen.
Spatserar numera omkring längs Luleås gator igen. Jag kom hem igår, alldeles slut av trötthet. De här tre veckorna har varit så himla himla bra, och nu håller jag på att ladda ned alla bilder jag tagit, de kommer upp här så snabbt som möjligt. Igår kväll träffade jag mina fina konfavänner ute på lulsundet, det var en av de bästa kvällarna på länge.
I left my heart in San Francisco
Just nu sitter jag mest troligt i ett flygplan på väg mot San Francisco, mitt bland en massa massa okända människor, och min familj förstås. I tre veckor ska jag se USA, New York inräknat. Jag tänker gå upp och ned för långa långa backar, bli kär i okända pojkar, handla en massa fina kläder, och skor. Gå i finaste bokhandlarna, se fantastisk natur, njuta av värme och av att vara iväg och sakna kompisar en del också. Och sist men inte minst, fotografera allt också! Bloggen kommer svämma över av bilder när jag är hemma igen, men tills dess, ha det bra!
I staden där jag vill bo.
Tre fina humanister.
Stockholms resan blev bra, bättre än vad jag hade hoppats på. Jag har sprungit omkring i staden med mina fina humanister, nästan gått vilse, dött godhetsdöden på Chokladkoppen vid Stortorget, ätit frukost med utsikt mot vattnet och skeppsholmen, tittat på mumier, lyssnat på guidning om Vasa skeppet, pratat om allt mellan himmel och jord, sett en lunch ätande Lars Ohly, besökt riksdagen och sett årets statsbudget, botaniserat bland fina kläder på Beyond Retro, fyndat skiva på Bengans, ätit glass i regnet, åkt tåg och mått bra, så himla bra. Förresten så mötte vi Elsa Billgrens Vargen också, det gjorde hela resan.
Efter gymnasiet vill jag nog bo i stockholm ett tag, inte som slutstation,mer som ett steg på vägen bort från Luleå. Jag tycker om stockholm så mycket, alla smala gränder i gamla stan, södermalm, känslan av att kunna vara sig själv utan att någon bryr sig, helt enkelt sådant som saknas här hemma.
Del två.
I brist på munkar att fotografera oss med så fann vi Michelangelo. Vi dog fullständigt och prästerna bara skrattade åt oss. När han berättade vad han hette så brast flera ut i "Michelangelo, men så svara då". Så nu när jag hör den låten är det han som snurrar runt i mitt huvud.
Bland fina bilar, smala gränder, gamla hus, stora ängar, vallmoblommor och olivträd, där skulle jag vilja bo.
Assisi del 1.
Förra lördagen steg jag upp i ottan för att bege mig till Kallax och sedan vidare mot Stockholm och Rom, med bästa konfagruppen. Resan betydde så otroligt mycket för mig och är nog den bästa och finaste jag har gjort. Jag tror jag tappade en bit av mitt hjärta någonstans i solskenet under de gröna olivträden eller någonstans längs med de kullerstens täckta smala gränderna. Godaste glassen, bästa kaffet, snyggaste italienarna, så mycket mer går inte att begära.
Jag har vandrat till kloster, ätit massor av glass, suttit i vårt fönster på kvällarna och hälsat på alla som gått förbi, sjungit Främling på stora torget, sprungit genom staden på jakt efter trumslagare så fort jag hört trummorna, pratat om allt mellan himmel och jord, sjungit psalmer, dött av skratt, gråtit, dött lite mer över alla vackra italienare, bränt näsan och så mycket mer.
Det jobbigaste med att komma hem är att inte kunna beskriva allt. Visst, man kan beskriva allt det ytliga så som vad man gjorde, om maten var bra etc. Men att försöka beskriva vad resan egentligen betytt för mig och alla de samtal man har haft med varandra, om allt möjligt, det går inte att beskriva på samma sätt.
Det kommer fler bilder så småningom.
